Byggdrömmar på upprinning

Sitter i Paradis och bara drömmer mig bort en stund, lycklig över att vi nu efter två år med planeringeng och byggande äntligen är inne på slutspurten. Det är under de kommande två månaderna som vårt hus kommer gå från ett husbygge till ett hem!
Ändå känns det på nåt konstigt sätt längre bort än någonsin. Detta har liksom blivit en del av oss. All stress, det dåliga samvetet när man inte är här, tröttheten när man är här alldeles för mycket, frustrationen när det inte går så fort som vi önskar eller när nåt blir fel - allt det hör på nåt sätt till vardagen nu. Insikten att vi faktiskt kommer bli färdiga, att vi faktiskt kommer att bo här har inte helt slått rot än.
 Stundtals går man ur den där byggbubblan och det är då, när man ser på det lite utifrån, som stoltheten verkligen slår till. Vi gjorde det - vi byggde ett hus!

Idag levererades köket. Pessimistisk som jag kan vara ibland hade jag redan ställt in mig på att det skulle bli försenat, det är trots allt en sån klassisk grej som kan gå fel. Men icke. Halv tio på morgonen kom lastbilen från Länghems kök med sin dyrbara last. Avance i antracitgrått. Jag älskar redan vårt nya kök - fast det står som ett havererat Tetris staplat utmed väggarna. Igår var jag iväg och tittade på vedspis och när jag kom hem hade P tagit hem golvprover för beskådning. Idag har vi även varit hos Idala trappen och godkänt allt så nu kan trappan börja tillverkas. 

Så visst rör det på sig ute i vårt älskade, älskade Paradis!

Blött trä, tappad ork och ringmärkt lycka

"Har du lagt ner bloggandet?" var det någon som fråga i veckan. Självklart inte! Men än en gång har den berömda orken tagit lite semester. Jag har väl aldrig trott att det här med husbygge är en enkel match; så naiv är inte ens jag, men även om man är medveten om att det blir tufft så kan man aldrig helt förstå hur krävande det faktiskt är förens man är mitt uppi det. 
  Efter att stått ute och snickrat i mörker och kyla hela vintern var det med oerhörd lättnad vi i mars månad gick in i sluttampen vad gäller utsidan av huset. Då kom bakslaget. Att träsyllarna blev plaskblöta efter höstens regnande visste vi, men att det skulle föra med sig så mycket merjobb hade vi definitivt inte räknat med. 
  Svartmögel fanns överallt på det våta timret och vi var tvungna att slipa varenda planka i hela huset. Nån som vill gissa hur mycket träreglar det finns i ett tvåvånings trähus på 236kvm? Dessutom hade vätan från bottensyllarna gått upp i gipset så lagom till all panel äntligen var uppe var det bara att riva ner bottenpanelen runt HELA huset, kapa reglarna, ta bort det blöta gipset och sen sätta upp allt igen. Det tog inte så lång tid som befarat men bara känslan av att behöva riva upp det vi kämpat med i månader för att få klart tog hårt på oss båda två och humöret var inte på topp. 

Tack och lov har stressen från bygget aldrig påverkat relatationen mellan oss vilket jag var rädd för i början. Som trogen tittare av SVT's program Husdrömmar där vart och varannat par verkar gå isär var det ju inte så lätt att veta hur vi skulle tackla det hela. 
  I mitten av april åkte vi på en välbehövd semester till Kalifornien och när vi kom hem två veckor senare var alla motgångar som bortblåsta och vi var lyckligare än någonsin - i Los Angeles den 27e april inför amerikansk domare sa vi ja till varann och återvände hem som herr och fru Eriksson!

Ute i Paradis har våren satt sprätt på växtligheten och för andra året i rad får jag njuta av allt som blommar där ute. Änderna ruvar på ägg ute på ön och mina älskade pioner har börjat sätta knoppar. Och det bästa av allt: nästa år har vi allt utanför vår ytterdörr!

Älskade, älskade Paradis

Härom dagen åkte jag upp till Paradis för att titta på bygget i dagsljus. Även om man märker att årstiden börjar vända och det är ljusare på kvällarna är det fortfarande så att vi gör den största delen av byggandet på kvällar när det är mörkt. P är där även på helgerna, men då jag oftast jobbar helger och därför inte kan hjälpa till på bygget var det ett tag sen jag såg det på dagen. 
 Att åka upp till tomten och bara mysa runt en stund är verkligen som balsam för själen! Innan bygget drog igång åkte jag ofta upp och bara strosa runt. Tittade på allt som växer på tomten, tog en promenad runt i området och bara njöt. Men sen bygget kom igång har vi liksom glömt bort vilken fantastisk plats vi faktiskt har förmånen att bosätta oss på.

                     

Vi oerhört stolta över bygget. Tänkt att vi gjort allt detta själva! Även om vi ligger efter i tidsschemat så går det framåt och det blir så himla fint! När jag kom hem från en helg i Stockholm hade P fått hjälp att sätta i alla fönster och jag blev toklycklig när jag såg resultatet. Det blev precis så bra som jag hoppats på.
 Taket är på plats, fönstrena är i och snart är all ytterpanel uppe. Så fort utsidan är färdig måste vi sätta in fläktar på insidan och börja torka upp allt trä som blivit plaskvått. En av nackdelarna med att bygga hus på hösten..

Entrésidan 17/2-16

Baksidan med utbygget som ska bli vardagsrum

Södersidan med glasdörrar från

matplats ut till uteplats

 

Norrsidan med groventré

Time flies

På sista tiden har jag fått väldigt många frågor om hur det går för oss på bygget egentligen eftersom jag aldrig skriver nu för tiden. Jag kan lugna alla med att avsaknaden av inlägg här på bloggen inte beror på kris på bygget utan snarare avsaknad av tid.
  November innebar stora förändringar för mig då jag valde att säga upp mig från min anställning i butiken för att istället hoppa på vårdyrket fullt ut då jag fick ett två månaders vikariat. Hela november försvann i ett dis medan jag bollade två arbetsplatser, husbygge och avslutade säsongen med min klädförsäljning. När december väl kom och jag bara hade en arbetsplats att fokusera på tog min hjärna en suck av lättnad och stängde av allt som inte var nödvändigt att tänka på. 
  Nu är det dock januari, vikariatet är slut och jag är tillbaka som ringvikarie. Men jag känner mig ganska trygg i att jag kommer att få jobba en del, tyvärr fattas det alltid folk inom vården..

Men nu ska jag ju uppdatera hur det går i Paradis och det har som vanligt hänt en del sen sist! Alla ytterväggar är på plats, takstolarna är monterade och snart är det dags att börja lägga takpannor.
  Allt flöt bra tills vi kom till just taket. Det ska erkännas att vi haft otrolig tur med vädret under största delen av vår byggtid hittills men man kan inte ha tur jämt. Tydligen..
När takstolarna är förankrade är det dags att lägga på råspont. Det finns en viktig detalj när man håller på med råspont - DET FÅR INTE REGNA. Självklart blev detta årets blötaste veckor och vi fick frustrerat sitta hemma och vänta. Men nu är den på plats, läkten är klar och så fort takpannorna är på plats är det dags att sätta i fönster och spika upp ytterpanel. Det är så spännande!

    

 

Mot nya höjder

Det tar sig ute i Paradis! Det går framåt, eller snarare uppåt,  med stormsteg. P har äntligen tagit sitt förnuft tillfånga och införskaffat en spikpistol. Montering av väggar går 10 gånger fortare och till och med jag kan träffa rätt! (tack och lov för en sån spik på fel ställe kan bli lite sådär jättedumt).
Vi har även gjort färdigt väggarna till garaget, dom ska bara resas, och sen ska det på gips även på andra våning så är vi redo för takstolar.

Tak och missat jubileum

I lördags var det exakt ett år sedan vi satt på banken och skrev på papprena till tomtköpet. Vi blev också x antal hundratusen kronor fattigare den dagen, men vi kunde inte gjort en större vinst när det gäller plats att bo. Jag är inte en särskilt stor utövare av kristendom, jag har snarare en ganska egen och lite flummig uppfattning av det här med gudomlighet. Men när jag tänker på hur vi lyckades bli ägare av denna fantastiska plats är det nästan så jag undrar om det kanske ändå sitter en liten runlagd man i nattlinne på nåt moln nånstans och puttar en i rätt riktning. Aja, såhär andligt djup var jag inte på själv jubileumsdagen - den glömdes helt bort. Istället gjorde vi en heldags byggande för att sen däcka på soffan helt utmattade efter att först hetsätit varsin pizza. Vi vet allt hur man firar!

Mellanbjälklaget är plats och snart kan vi börja med ytterväggarna på andra våning. Det här med takstolar är ju som ni förstår liiite försenat, men det kommer!

När jag nu ändå inlett med att vara småsentimental kan jag ju lika gärna gå all in och visa lite tillbakablickar också. Enjoy!

Tomten när precis köpt den.
Helt orörd 30/9-14

                      

Samma vy 8/9-15

Vattenfylld grund 5/6-15

Utstakningen påbörjad 31/7-15

19/8-15 kantelementen på plats!

Grunden nygjuten. 26/8-15

Första väggen rest. Vilken milstolpe!!
31/8-15

Och såhär såg det ut i helgen 26/9-15

Ett skelett. Med utsikt

Kan inte fatta att det faktiskt bara är några veckor sen jag hjälpte till att lägga ut frigolitblocken till grunden och nu, nu står där snart ett hus!
Det har gått vansinnigt fort - vilket är en himla tur med tanke på hur årstiden har förändrats. Om inte alltför lång tid byts höst i vinter och då vill det till att tak och fönster är på plats. Men det känns inte omöjligt: när jag kom upp till tomten igår efter jobbet hade min älskling och hans bror klätt nästan hela huset med gips utvändigt. Nästa vecka kommer mellanbjälklaget. Det skulle kommit redan för 2 veckor sedan men vi har inte hunnit få klart de bärande väggarna så vi fick skjuta på det. Men med de flest innerväggar på plats ser man på riktigt hur det kommer bli när det är färdigt. Det är en så obeskrivligt härlig känsla att stå och titta ut genom gluggar som senare kommer innehålla fönstren, omgivna av väggar som vi själva spikat ihop!

Alla ytterväggar på plats

Syllarna till innerväggarna
placeras ut

De två första innerväggarna på
plats och man kan ana ett gästrum

Man ser en viss skillnad i hantverket
där jag varit framme med hammaren

Alla innerväggar klara! Detta är tvättstuga
och gästtoalett